Last time:

Och sedan var det den där jävla bruden. Hon som verkade dyka upp överallt. Varför hade hon kollat på mig nu när hon inte gett mig den minsta uppmärksamhet i skolan? Varken på lunchen, i korridorerna eller på parkeringen efter skolan. Aldrig någonsin hade en tjej avvisat mig på det där sättet, inte förrän nu. Begäret av att få vad jag ville ha hade jag ärvt av min mor, vilket resulterat i en framgångsrik karriär för hennes del.

Och med ens visste jag. Jag skulle ha den där tjejen. Vad som än krävdes. Hon skulle bli min. Om så bara för en natt.

Because she's a thing that you can own....NO! STOP IT!
 And omg guys I didn't use any gifs today what is wrong with me?

I wouldn't piss on Harold if he was on fire.
_____________________________________________________________________________
(This will apparently be a short one) (The whole thing got ereased for some reason so I have to go through it again...great...fucking fantastic. Also sorry for the wait!!!).

Ellie’s POV

Jag suckade frustrerat då jag med en blick på klockan bredvid sängen insåg att jag hade försovit mig. Igen. Det var andra gången bara den veckan. Det var absolut inte likt mig, jag var alltid i tid. Oftast var jag den där jobbiga eleven som stod och tryckte vid dörren till klassrummet då läraren kom gåendes i korridoren.

You could have shown us that.

Men sedan skolan börjat efter sommarlovet så hade ingenting gått min väg. Jag hade tappat bort orden under mitt tal om Inbördeskriget

Ja ni vet, Inbördeskriget. Det där Inbördeskriget? Med stort I?

på historian och på matten hade jag inte haft någon aning om hur man räknade ut roten av en produkt. Skolan hade bara pågått i en månad och jag höll redan på att sabba mina betyg. 

You could have shown us that.
 Och har en månad passerat? Wut? Sen närdå? I don't believe you.

Med andan i halsen sprang jag över skolans parkering. Jag kämpade mig uppför trapporna till tredje våningen där kemisalarna låg. Det var tomt i korridorerna under lektionstid, då fick inga elever vistas utanför klassrummen.
Jag knackade försiktigt på dörren till NO-salen, steg hördes inifrån innan dörren for upp. Jag möttes av Mr. Lennard’s förvånade blick.
”Ellie! Jag började nästan tro att du var sjuk, du kommer aldrig försent”

Vilket vi inte har sett men men...I won't ask for too much...-.-

sade han samtidigt som han flyttade på sig för att låta mig komma in i klassrummet.
Jag svepte hastigt med blicken över mina klasskamrater som satt tysta på sina platser. Jag mötte Jasons blick, han hälsade med en nickning. Jag gav honom en liten vinkning samtidigt som jag försökte lugna ned min tunga andhämtning.
”Jag försov mig” mumlade jag generat, med blicken fäst i marken gick jag mot mitt bord. 
Jag böjde mig ned för att ta upp mina böcker ur väskan som jag sedan ljudlöst placerade på bänken. 
En rörelse i ögonvrån fångade min blick. En arm med tatueringar. Tatueringar som jag löjligt nog kände igen.

Harold.

Jag höjde blicken och möttes av ett par gröna ögon

Okay this is only the second time so I'll let it pass. But if it happens again we'll have a problem.

kantade med mörka ögonfransar. 
”Åh” kved jag förvånat. Mina kinder hettade kraftigt då jag insåg att ljudet som sluppit ur min mun måste ha varit tillräckligt högt för att han skulle lyckas uppfatta det. Min misstanke bekräftades då Harry Styles log snett. Hans chokladbajsbruna hår var som vanligt upp-pushat

I forgot to add this again after it all got deleted without reason: "Vi vet att hans hår är brunt och att choklad ofta också är det, men vet du vad mer som är brunt? Bajs. Han har även bajsbrunt hår".
Lady Critic please stop reading my mind. 

No.
Dammit.

men några lockar lekte vid sidorna av hans ansikte och fram på kinderna. Jag vände snabbt blicken framåt mot Mr. Lennard. 
Vad tusan gjorde han på Mr. Lennards NO-lektion? Det var den fjärde lektionen på terminen och han hade aldrig dykt upp där innan. 
Blodet rusade genom mina ådror, jag blev rädd att man kunde höra mitt hjärta banka. Men sedan slog det mig, varför var jag rädd för honom? Han skulle inte kunna göra någonting mot mig i ett klassrum fyllt med elever. Dessutom visste jag inte om han faktiskt var så farlig som det sades. Med ens mindes jag den mörka blick han hade gett mig tre dagar tidigare, på fotbollsmatchen. Jag svalde hårt för att få bort klumpen som hade bildats i halsen.

Asså det här är så jäävla romantiskt och sexigt!!! Kolla hur hon är rädd för sitt liv och sin säkerhet och oroar sig att han kommer att skada henne!!! Så jävla hot asså, jag längtar tills de knullar och säger att de älskar varann!!! TRU LURV 5EVER!!! 

”Dåså!” sade Mr. Lennard högt, han slog ihop händerna i en hög smäll vilket fick mig att hoppa rätt upp. ”Para ihop er två och två som ni sitter,

*
Hur ofta har det här "tricket" använts av både författare och fanfattare? Svaret är: ALDELLES FÖR OFTA!* Seriöst så fort man nämner de två karaktärernas namn i en klassrums-scen så känner man lukten av det. MAN SER DET PÅ MILS AVSTÅND PLEASE STOP IT!

*Bokstavligt varje gång en fanfic utspelar sig i en high school. VARJE GÅNG. Och jag har läst alldeles för många fanfics. Boring Moon gjorde exakt samma sak, jfc.

gör uppgifterna och räck upp handen om ni har några frågor!”
Jag frös till is av Mr. Lennards ord. 
”Jahapp” sade en hes röst bredvid mig. Jag knep ihop ögonen innan jag vred mig mot rösten. Han bet sig i läppen då han såg mitt ansikte, som om han försökte dölja ett skratt.

Problemet med det här är ju förstås att hon och någon annan helt enkelt kan byta plats, om man ska jobba med den man sitter med.

Skratta på du, du tycker väl säkert att det här är jätte kul, tänkte jag.
Då jag inte gav honom någon respons sträckte han ut hans stora hand,

När du skriver på det sättet är allt jag kan tänka på: Yaoi hands. Om du inte vet vad det är, googla det. Google it and get some new nightmares. You're welcome.

samma hand som han hade dragit upp mig från golvet med några veckor tidigare. ”Mitt namn är Harry Harold.”
Jag greppade löst tag om hans hand, han skakade hand åt oss båda. Jag kunde inte tala. 
Ett mörkt skratt letade sig ur hans mun. ”När man skakar hand med någon brukar man säga sitt namn” sade han retsamt.
Jag blinkade några gånger, ”Ellie.”
”Sådär ja” han lade huvudet på sned en aning, ett leende lekte på hans läppar. ”Vad heter du i efternamn, Ellie?”
Hans tonfall sände kårar längs min ryggrad. Jag svalde en gång innan jag svarade, 
”Roosevelt.”
Han lutade sig närmre. ”Som den där presidenten, alltså” när han pratade slog hans andedräkt mig i ansiktet. Den luktade minttuggummi och någonting annat. 
Jag förvånades lite över att han verkade veta vem Franklin D. Roosevelt var. Fast det kanske bara var en sådan där allmän fakta som i stort sett alla visste.

*

Jag stirrade på honom i några sekunder tills jag insåg att han njöt av min reaktion. Han ville att jag skulle vara rädd. Eller kanske ville han att jag skulle vara lika lättflörtad som alla dom tjejerna som inte skulle säga nej till honom. 

I hate him so much. Sorry fanfattare men om det är meningen att vi ska gilla eller tycka synd om honom så har du misslyckats TOTALT! I FRICKING HATE THIS GUY! JUST HEARING THE NAME MAKES ME CRINGE!

I wouldn't jump on his stomach if he was choking.

Jag började med vana händer plocka ihop mikroskåpet och dom olika proverna som vi skulle använda oss av för att lösa uppgifterna. Jag tänkte inte låta Harry Styles påverka mig. Speciellt inte mina betyg.
”Jag ser att du är bra på sådant här” hans röst var nära igen. Jag flyttade mig bort från honom så diskret jag kunde.
”Jag är inte helt värdelös”

Flicka: Jag är inte helt värdelös, senpai-chan (๑◕ฺ‿ฺ◕ฺ๑), bara lite värdelös!!

Pojke: Nej bby, du är så värdefull för mig bby!!

Flicka: Åh, senpai-chan, jag är så glad att du tycker att jag är värdefull desu, om du säger det så måste det vara sant!!! (✿ฺ◡ฺ‿ฺ◡ฺ)

 Omg x'D

medgav jag med en nonchalant axelryckning, min röst var betydligt stadigare än innan. 
Han svarade inte. Jag såg över axeln, förvånad över att han inte verkade ha några planer på att lägga ännu kommentar. 
Hans blick mötte min, ännu en gång slog det mig hur vackra hans ögon var. Dom bar en grön färg

Okay so I want you to grab a cup of tea or coffe and find a place to sit down. Because what I'm going to say now might come as a chock for you but...I have to tell you the truth. Are you sitting down? Okay good so...WE FRICKING KNOW THAT HAROLD'S EYES ARE GREEN SO STOP REMINDING US OF IT! OKAY? GOOD! NOW GO ON!
*  

Från och med nu tar jag mig rätten att ersätta orden "grön" och "gröna" till ett annat ord varje gång hans ögonfärg nämns.
 *  

som jag aldrig hade sett förut. 
”Då är det nog bäst att du löser uppgifterna då” sade han med spinnande röst. 
Jag skakade bestämt på huvudet utan att släppa hans blick, ”Du ska hjälpa till.”
Något i hans ögon blixtrade till. Den skarpa rynkan gjorde sig återigen till känna emellan hans buskiga ögonbryn. 
”Jag förstår mig inte på molekyler och mojejockser” mumlade han, hans ansikte mjuknade och ett snett leende bredde ut sig över hans läppar. ”Jag är starkt troende angående det faktum att naturvetenskap ska läras fysiskt.” 
Jag grimaserade äcklat då jag kände en varm hand på mitt lår.

Can we kill him?!
 Seriously why would we like him? Why? What about him is likeable? I JUST WANT TO PUNCH HIS STUPID FACE!

Om man bortser från den äckliga kommentaren och tänker lite mer på vad det är han sa, så kan man lätt inse att fanfattaren/Harold inte är speciellt smart: Naturvetenskap är ett ENORMT ämne. Det berör bokstavligen hela världen och hela rymden bortom vår jord. Att jämföra oerfaret tonårssex med HELA UNIVERSUM är seriöst det dummaste jag har läst i en fanfic på ett bra tag.

Och med det i tankarna, hur fan lär man sig algebra fysiskt? Hur kan man knulla fram förståelse för cellens uppbyggnad? Vad är sexpositionen för Newtons rörelselagar? Den här kommentaren blir dummare och dummare ju mer jag tänker på den.

Side note: Varför verkar alla fanfattare tro att ett leende är något som placeras över läppar? Har dom aldrig sett en människa le?

Han skrattade dovt åt mina vändingar på stolen. Vad var han för någon framfusig typ?! 

And suddenly Ellie turned 80. Congrats!
*  

”Låt oss bara få det här klart!” kraxade jag då en våg av rädsla och obehag sköljde över mig.

 *  
   

Det här är vårt par, kära läsare. Det är dom här två som vi vill se bli ihop, enlig fanfattaren. Hon är otroligt rädd för honom och han gör henne extremt obekväm och tar på henne utan att bry sig om vad hon vill. DOM SKA BLI IHOP.

Och jag gillar hur novellens tagline är: "He is dangerous. She is fearless."

She's clearly shitting her pants, asshole.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Last time: "Nämen är det inte bh-tjejen!" ...Är han seriös. "Nämen! Är det inte sunshine!" Den lilla pojken trycker sig om möjligt ännu närmare Ashtons ben, och Dorothy härmar rörelsen, fast mot mitt ben. Det här kommer att bli en lång kväll. ...

Last time:   Ashlong. Pffft.   Säger hon och breder ut sina knubbiga små armar så mycket hon kan för att visa hur jättestor denna 'Ashlon' är. Jag drar mina egna slutsatser och kommer fram till att han måste heta Ashton, mest eftersom att jag...

Last time: Pappa suckar högt och ljudligt, och jag motstår lusten att fråga om han har syrebrist.   För det vore ju hilarious. Du missade verkligen världens skämtmöjlighet där. Inte förutsägbart och tråkigt alls.   "Okej. Men ett till upptå...

We have returned, at last! Sorry for the wait.----------------------------------------------------------------------------   "Kayla. Jag hade hoppats att det iallafall skulle ta minst en vecka innan du kom hit igen." Rektor Knubbis a.k.a Rektor P...

Last time: När han hör hur dörren smäller igen efter mig ser han upp och för en sekund kan jag se förvirringen i ansiktet. Fotogenlampan lyser upp hans ögon och får munnen att se mörkröd ut. Så oerhört vacker... När jag märker att mannen inte kän...