Last time: 

 Direkt vi kom in i byggnaden, möttes vi av svarta skåp som stod längst väggaran. Några bord med stolar kring fanns här och där också, men det var en speciell bord som fångade min blick. Bordet där fem killar satt. Five.

Asså grabbar va ska vi kalla gruppen nurå? Asså vi är jö fem stycken asså så varför inte "Five"? Då vet alla att vi kan räkna och att vi kan engelska. 

:DDD du är ett geni biever!!!1!

I regret finding this fic.

___________________________________________________________________________________

Scarletts perspektiv:

Coolcool.

No, it's "cool cool". Do it right.

”Klockan två Vegas.” mumlar jag tyst fram så att bara Kevin och Lucas hör. 

Vegas? Ska vi till vegas?

”Kan du inte fråga vart rektors kontor är? Så går vi direkt på bara och sparar tid.” mumlar Lucas lika tyst tillbaka och jag ger båda stanna-här-blicken. Dom nickar och jag andades ut och in en gång, innan jag styr stegen mot Biebers bord men stannar när jag är ungefär fem meter ifrån, av att fröken Cassandra stiger fram till dom och trycker brösten upp i Justins ansikte.

I don't know what to say...this is just...thanks for that weird image. 

Han flyttar snabbt sina händer till hennes rumpa medans jag äcklat kollar på.

Uuuuuuuuuugh.

Om du är äcklad, titta bort? Erkänn att du gillar att kolla så dömer jag dig lite mindre.

Ännu en gång tar jag en djup andetag innan jag går fram till Damon, istället för Justin som hade tungan nere i halsen på slampan. 

If you don't stop I'll throw a fridge at you. 
 I'm serious.

"Im empty on the inside so im gonna write shit aboout other girls!"

”Hej.”  sa jag helt avslappnad och vände alla blickarna mot mig – även slampans och Biebers. En vissling hördes från Matt som satt bredvid Damon och jag ger honom ett leende.
”Och vad vill en sexig chick som dig?” frågar Damon och biter sig i läppen. 

*

Jizzed right in my pants.

”Veta vart rektors kontor är.”

"Och vad vill en sexig chick som dig?"

"Veta vart rektorns kontor är."

Holy shit, this dialogue is the worst.

säger jag rakt på och vänder blicken tillbaka mot honom. Jag känner hur de andra killarnas blickar bränner  på mig. ”Badass, inte ens ett snälla.”

"Badass"????!?!?!? FÖRSÖKER DU PÅSTÅ ATT DET DÄR VAR BADASS?! JESUS CHRIST ON A CRACKER.

DET ÄR SÅ MYCKET JAG VILL SÄGA MEN JAG ORKAR INTE, SÅ JAG VILL ATT DU SKA VETA ATT DET DÄR INTE VAR BADASS.

mumlar han och jag rycker oskyldigt på axlarna. ”Korridoren längst bort, dörren till vänster.” mumlar han vidare, och blinkar mot mig och nickar bakom mig. ”Har inte du redan typ… två pojkvänner?” frågade tinnitusstämman när jag är på väg att vända mig om.

Va? Vilken..."tinnitusstämma?". You can't just throw that in there all of a sudden...what?

Traditionellt feminint kodade egenskaper är motbjudande och bör skrattas åt, Scarlett är "cool" och "en av killarna" och "badass". *spyr*

And kinda ableist too.

Jag hade lust att brista ut i skratt. ”Om mina bröder räknas som pojkvän så visst, vad du än säger sötnos.” säger jag och blinkar mot henne.

Henne? Jag trodde att det var den där snubben som pratade...what...huh? 

Killarna oo-ar och jag avfyrar av ett leende mot henne. Hon tjuter till och småspringer till sina hundvalpar, ännu en gång av att inte hänga med i mina repliker.

Yes what a sick burn. I can even smell i- ok no it smells more like shit.

Skulle det föreställa en "burn"? BOOOOOOOOOOO.

 ”*host* slut *host*”

Vadå är ficen slut nu? :D

hostar jag fram och killarna skrattar ännu en gång. 

"Aahahahahha vi vill alla ha sex med henne men att hon vill ha sex med en av oss gör henne äcklig och motbjudande, ahahaha vilken slampa!!!"
Fan det var på engelska.

”Kul att jag roar er, men jag har en tid att passa.” säger jag och är precis på väg att vända mig om ännu en gång, när Justin sträcker fram handen. ”Bieber.” 

Det här är fanfattarens gif...
Dayyyyym gurl. He's so goddamn unattractive.

Jag börjar skaka hans hand. ”Har möjligtvis denna Bieber ett förnamn?” frågar jag och spelar oförståendet. Jag vet detaljer in och ut om alla dessa fem - och hans namn är inget undantag - men jag spelar med för säkerhetsskull. 
”Du kommer nog få reda på det förr eller senare.” säger han och jag nickar. ”Själv då?” frågar han och ger mig ett litet leende. ” Du kommer nog få reda på det förr eller senare.” imiterar jag honom och vänder ryggen åt innan han hinner säga något mer. ”Hon dissade dig nyss, Bieber.” skrattar någon av killarna fram och jag har mina aningar på Damon.

Herregud, säg bara vad ni heter istället för att leka "badass". Det är så sorgligt och patetiskt, hela skiten. Karaktärerna, dialogen, handlingen. Jag vill gråta och skratta samtidigt.

Min blick börjar snabbt leta efter Kevin och Lucas och jag ser dom ståendes vid en brun vägg, båda med rynkade pannor. ”Gjorde jag något fel?” mumlar jag oförståndet när jag väl är framme hos dom.
”Det är något skumt med dom. Deras tankar är helt bortblåsta från mig.” säger Kevin och jag höjer förvånat på ögonbrynen. Ingen vanlig människa kan stå emot en fighters kraft.

HAHAHAHAHAHA I WILL NEVER GET OVER THAT STUPID NAME!
*

 

”Tror ni… det har något… att göra med fightern? Hennes…kraft?” frågar jag osäkert.

Detta får mig att må dåligt. 

”Det skulle inte förvåna mig.” 
”Kom igen nu guys, vi måste till rektorn.” fortsätter jag när jag ser hur eleverna en efter börjar försvinna mot respektive klassrum. Dom nickar och börjar följa efter mig i den riktningen Damon sa. Snart möts vi av en dörr där det står ”Principal” med stora silvriga bokstäver. Jag knackar löst på och en kvinna i kanske trettioårsåldern öppnar dörren. ”Syskonen Johansson?” frågar hon och vi nickar. ”Välkommen in.”

*Välkomna 

Vi var alla tre i jakt på våra skåp, dock på olika platser i skolan. Kevin skulle börja i årskursen över mig medans Lucas skulle börja årskursen under mig.1102…1103…1004…och 1105. Finally.
Jag öppnade skåpet snabbt med nyckeln jag fått och la in högen med böcker jag även fått på köpet, och kollade på schemat. SO i klassrum 214, och jag var tio minuter försenad. Great!

Jag tittar mig snabbt runt och noterar att ingen är i korridoren innan jag tar nytta av min övernaturliga kraft och är på mindre än en sekund framme vid klassrumsdörren.

 *
VAR INT EDIN KRAFT ATT SKITA ELD ELLER NÅGOT?

That would be fucking epic and great for a romantic comedy story or something.

Jag drar en hand genom mitt smårufsiga hår innan jag knackar på och hör ett ”kom in.”
Blickarna från eleverna dras snabbt mot mig när jag öppnar dörren och alla sitter tysta på sina platser för att studera den nya tjejen som börjar i klassen.

Nah. You're not that important. Get over yourself.

”Scarlett. Välkommen.” säger en kvinna och reser sig upp från stolen hon tidigare suttit på.

Och jag som trodde att hon reste sig från stolen som hon tidigare stått på!!!!!!!!!!!!

Jag nickar bara och kollar över hennes axel på katedern för att se vad denna lärarinna har för namn. ”Mariah Hamilton.” 
”Klassen hör upp.” ropar hon onödigt ut – deras uppmärksamhet låg redan till 100% på mig.

I hate this fucking character so much.

”Detta är Scarlett Johansson och hon kommer härmed börja i denna klass. Ta hand om henne väl.” Pfft… vad är jag…tre år? 

Ja med tanke på att du kan kalla dig själv för "Fighter" och "White moon Fighters" och faktiskt ta det seriöst...ja du är en treåring fast i en tonårings kropp.

För första gången drar jag ut blicken mot eleverna och möter Justin och Matts blickar. Båda två med leenden på läpparna och jag höjer på ena ögonbrynet.
Eleverna satt tre och tre vid varje rund bord klassrummet ägde

Ugh runda bord i ett klassrum?

medans

Okay everyone seem to have this problem. Det är inte "medans" det är "medan". Jag vet inte varför vi säger "medans" men det är inte så man skriver det.

Justin och Matt satt två. Alla andra platser var upptagna så jag antar att jag skulle…- ”Scarlett du kan sätta dig med Mr. Carter och Mr. Bieber” Precis vad jag tänkte.

Precis vad vi alla tänkte.

Jag nickar löst

wat

mot henne och går fram till deras bord, men innan jag hunnit sätta mig, sätter sig Matt längst ut vilket gör att mittenplatsen blir ledig istället för den vänstra. ”Vad är du? Två?” mumlar jag fram och sätter mig på platsen mellan dom och med en suck. ”Jag är vad du vill.” viskar han och Justin brister ut i ett gapskratt, vilket drar till sig dubbelt så många blickar som vi redan hade på oss.

So funny hahaha.

Men allas uppmärksamhet låg redan 100% på dig? Är du extremt dålig på matte?

 ”Well, that’s nice.” viskar jag och himlar med ögonen. Elevernas blickar forsätter bränner på oss och jag ger alla en frågandes blick som gör att de vänder snabbt blickarna framåt igen. ”Scarlett, huh?” frågar Justin från min andra sida och jag suckar och släpper texten om romarriket från den uppslagna boken framför mig. ”Ja, Justin.” säger jag och vänder tillbaka blicken. ”Så du fick reda på mitt namn tillslut?” mumlar han och jag ser hans breda flin ur ögonvrån. ” Don’t believe everything a girl says. It could be a lie.” viskar jag tillbaka och ser hur han rynkar på pannan men kommenterar inte saken.

Att säga till någon att aldrig lita på kvinnor är vad gör att folk inte tror på kvinnor och flickor när dom säger att dom blivit våldtagna. This is actually really hurtful and damaging. Man antar alltid att kvinnor ljuger för att få något, för kvinnor är "bättre" på att ljuga. Like jfc, this is an ACTUAL THING.

”Fortfarande ingenting?” frågar jag Kevin på lunchrasten.
”Deras tankar är som bortblåsta Scar, det har aldrig hänt förut.”

Det är svårt att läsa någons tankar när personen i fråga inte har en hjärna.

...

*

säger han förbryllat och slänger gaffeln han höll i handen ner i den geggiga röran som låg på våra tallrikar och kallade sig lunch.

Jag gillar hur geggan kallade sig själv lunch. Brilliant.

”Ta det lugnt, Kev. Vi hittar på någonting.” säger Lucas och boxar till honom löst på axeln. Fightern var starkare än vi trodde och detta skulle bli svårare än förväntad. Hur ska vi förklara detta för Rick utan att han blir förbannad. Vi hade inte räknat in detta i våran plan. Plötsligt bildas en ilska inuti mig helt utan anledning och jag hade bara lust att slå sönder allt och alla runt mig.
”Five klockan sex tillsammans med Cassandra och company.” säger Kevin och jag nickar bara löst. ”Jag går ut och tar frisk luft.” säger jag spänd och lyfter brickan med lunchen

Varför betonar du ord utan anledning?

och går och slänger det innan jag går ut. Jag känner deras frågande blickar på min rygg, men struntar helt i det.
Snabbt tar upp cigarettpaketet och tändaren innan jag sätter mig vid samma bänk som förut. Mina tankar och nerver lugnar ner sig efter första blosset och jag pustar ut. Men mitt dåliga humör var fortfarande kvar.
”Så du är verkligen bad?”

Varför vill alla bada så mycket?

frågar en hes stämma och jag höjer blicken från grässtråna och möter Justin. ”Jag är inte på humör.” säger jag, men han bara skrattar. 
”Jag skulle inte skratta om jag var du.” säger jag irriterat. ”Jag skulle inte prata sådär mot mig om jag var du.” säger han och alla spår av humör är bortblåst från hans ansikte.

H...humör?...Okej...visst...

”Varför inte?” kaxar jag tillbaka även om jag vet svaret. ”Då kan du balansera på liv och död.”
”Jag riskerar det.” säger jag och reser mig upp för att gå förbi honom men han tar ett hårt grepp om min handled. ”Ingen pratar sådär mot mig."

När man skriver dialoger byter man rad när någon ny pratar. Annars låter det som om det är samma person som pratar hela tiden. Mmkay?

Nu hatar jag Scarlett och Justin! Woop woop! När man skriver en story så måste man se till att läsaren hatar alla karaktärer som är med i den, annars kan man riskera att läsaren bryr sig om vad som händer med karaktären och vill att dom lyckas!!! Just nu vill jag bara att Scarlett och Justin ska dö, precis som fanfattaren ville!

Ilskan inom mig börjar bubbla i min kropp. Inte här, inte nu, inte framför honom.
Några minuter till och jag kommer vara ett levande ljus.

Tänd ett ljus och låt det brinnnaaaah.

”Du kommer ångra att du ens la ett finger på mig.” säger jag och drar mig ur hans grepp innan jag börjar springa till bilen.

"DU KOMMER ATT FÅ ÅNGRA ATT DU RÖRDE MIGG!!!!!!!!!! *springer iväg*

Scarlett är inte badass, fanfattare. Hon skryter och säger en massa bullshit om hur hon är badass och andra karaktärer påstår att hon är det, men när hon får en chans att stå upp för sig själv och visa att hon är badass och "farlig" så springer hon iväg som en tönt. Fail. You fail.

Snabbt klättrar jag till baksätet och ser hur glöden hade tagit plats på min hud. Jag tar några djupa andetag och försöker lugna ner mig. Hur kan en liten mening skapa en sån stor kaos? Min mobil piper till och jag drar upp den och ser ett sms från Lucas. ”Vi börjar snart. Vart är du?” 
En sista lektion och jag får försvinna härifrån, i alla fall tills imorgon. Jag studerar mig själv noga flera gånger innan jag tar ett djupt andetag och klättrar till framsätet och går ut.

  *

Snabbt går jag tillbaka till skolbyggnaden med blicken nere i marken. ”Scar?” ropar någon bakom mig och jag vänder mig om och ser hur Kevin och Lucas små joggar mot mig. ”Vart var du?” frågar Kevin genast och jag suckar.
”Vegas gjorde mig förbannad så jag var tvungen att gömma mig.” säger jag och himlar med ögonen.

Vem fan är Vegas? Please remind me because I don't remember at all.

I have no fucking clue tbh. Vegas har inte nämnts i de förra kapitlen and I have no idea of what the fuck it is.

Dom nickar förstående innan Lucas viskar något som får mig att tänka om. ”Du måste bli vän med honom igen om vi ska lyckas fånga fightern. Kevins kraft är redan borta och jag tvivlar på att någon av dom andra krafterna vi har fungerar. Du är vår enda chans.”

You're the chosen one.

Yer a wizard, Harry.
I knew at least one of you would say that!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Last time: "Nämen är det inte bh-tjejen!" ...Är han seriös. "Nämen! Är det inte sunshine!" Den lilla pojken trycker sig om möjligt ännu närmare Ashtons ben, och Dorothy härmar rörelsen, fast mot mitt ben. Det här kommer att bli en lång kväll. ...

Last time:   Ashlong. Pffft.   Säger hon och breder ut sina knubbiga små armar så mycket hon kan för att visa hur jättestor denna 'Ashlon' är. Jag drar mina egna slutsatser och kommer fram till att han måste heta Ashton, mest eftersom att jag...

Last time: Pappa suckar högt och ljudligt, och jag motstår lusten att fråga om han har syrebrist.   För det vore ju hilarious. Du missade verkligen världens skämtmöjlighet där. Inte förutsägbart och tråkigt alls.   "Okej. Men ett till upptå...

We have returned, at last! Sorry for the wait.----------------------------------------------------------------------------   "Kayla. Jag hade hoppats att det iallafall skulle ta minst en vecka innan du kom hit igen." Rektor Knubbis a.k.a Rektor P...

Last time: När han hör hur dörren smäller igen efter mig ser han upp och för en sekund kan jag se förvirringen i ansiktet. Fotogenlampan lyser upp hans ögon och får munnen att se mörkröd ut. Så oerhört vacker... När jag märker att mannen inte kän...